REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI

PÅ KONFERENSEN INDO-FINNISH BUSINESS,

Mumbai 27.11.1996

Jag har glädjen att hälsa er alla välkomna till Indo-Finnish Business Conference. Jag vill tacka arrangörerna, i synnerhet det indiska industriförbundet (Confederation of Indian Industries), för att jag gavs tillfälle att tala till detta inflytelserika auditorium som består av beslutsfattare inom indisk förvaltning och indiskt näringsliv.

Mumbais sekellånga ställning som en port för växelverkan mellan Indien och Europa skapar en särskilt gynnsam utgångspunkt också för vår konferens i dag. Våra direktkontakter på företagsnivå löper ytterst ofta just via Mumbai.

I Europa har man vaknat till insikt om Asiens centrala globala betydelse. Denna världsdels stater, stadda i dynamisk utveckling, står allt oftare i centrum för såväl politiska som ekonomiska händelser. Den nya Asienstrategi som Europeiska unionen godkände 1994 utgår också från Asiens centrala betydelse för unionens externa relationer.

Indien har av tradition varit en viktig samarbetspartner för Europeiska unionen. Under de senaste åren har dessa relationer intensifierats ytterligare, och för dem har utformats en bred strategi som sträcker sig ända till år 2000.

Europeiska unionens kommission har i år också publicerat en rapport som syftar till en utvidgning av partnerskapet mellan EU och Indien. Målet är att höja relationerna och samarbetet till en helt ny nivå, motsvarande de utmaningar som den indiska utvecklingen med sina reformer och sin större öppenhet medför.

Finlands regering stöder en vidareutveckling av detta samarbete, och den kommer aktivt att delta i fullföljandet av programmet.

Indiens inriktning på öppen marknadsekonomi och internationell växelverkan har lett till att ekonomins externa ställning har stärkts och tillväxten i samhällsekonomin försnabbats. För att denna dynamiska utveckling skall fortgå krävs det nu interna reformer i riktning mot en öppen marknadsekonomi också inom sådana branscher som bank- och försäkringsväsendet. Detta är förvisso en stor utmaning för aktörerna inom näringslivet, men i synnerhet för den indiska regeringen som har förbundit sig att fortsätta sin reformpolitik.

Mumbai tycks för sin del stå redo att möta de nya förhållandena. Eftersom staden är centrum för den indiska bank- och finansverksamheten kommer en utveckling mot större öppenhet att stärka dess ställning ytterligare. Det finns skäl att förmoda att Mumbai i framtiden inom denna sektor kommer att bibehålla och stärka sin ställning som ett regionalt sydasiatiskt centrum för högklassig service.

Indien kan svara på de växande utmaningarna från omvärlden genom att utnyttja sina egna starka sidor och sin konkurrensfördel. Jag tror att Indiens kanske starkaste trumf i framtiden kommer att vara det utomordentliga utbildningssystemet och den väldiga mängd vetenskapliga och tekniska experter landet producerar.

Den högklassiga grundläggande och tillämpande forskningen samt den industriella utvecklingen bildar en effektiv innovationskedja som i dag utgör en av grundpelarna i den nationella konkurrenskraften. I detta sammanhang är det skäl att notera den framgång på världsmarknaden som Indien redan har rönt inom produktionen av programvara. Detta är ett tecken på en imponerande andlig potential, som öppnar nya möjligheter också för samarbetet mellan våra länder.

En annan, som jag ser det, viktig faktor som påverkar Indiens ekonomiska utveckling och konkurrenskraft är de direkta utländska investeringarna. I makroekonomiska undersökningar ses dessa ofta som ett slags "onödigt ont" som kompletterar nationell kapitalbildning och utländska portföljinvesteringar. Erfarenheterna i vissa asiatiska länder med snabb utveckling har dock visat att deras verkningar är mycket mera omfattande och djupgående än så. De erbjuder en effektiv och direkt kanal för överföring av internationellt sett konkurrenskraftig teknologi.

Minst lika viktigt är det att metoder för modern företagsledning och kännedom om världsmarknaden ofta också överförs i samband med direkta investeringar, någonting som har stor betydelse för konkurrenskraften. Därför finns det också anledning att med tillfredsställelse hälsa den indiska regeringens strävanden att vidareutveckla investeringsatmosfären på ett klart förutsebart sätt.

Hittills är det Mumbai och delstaten Maharashtra som har dragit till sig flest utländska investeringar i hela Indien. Även största delen av de finländska direkta investeringarna i Indien har gjorts i detta område. Enligt min uppfattning baserar sig denna utveckling på de utländska investerarnas bedömning av var industrin har de bästa förutsättningarna att lyckas i Indien. Detta varslar om att området, som utgör hjärtat i den indiska industrin, ytterligare kommer att öka i betydelse.

Trots ringa storlek och obetydliga kapitalresurser kan Finland visa sig vara en intressant samarbetspartner för Indien i landets strävan efter att höja den teknologiska nivån inom sin industri och förbättra den internationella konkurrenskraften. Våra erfarenheter när det gäller att skapa effektiva nationella innovationskedjor kunde utgöra en grund för ett samarbete som gagnar båda parter och som bedrivs mellan såväl myndigheter och forskningsanstalter som företag.

Finlands regering uppmuntrar företagen till exportansträngningar och överföring av teknologi för att de skall kunna etablera sig på nya potentiella marknader. Många finländska företag har också i samband med de grundläggande utredningarna och undersökningarna fått statsstöd för projekt i Indien. Vi har för avsikt att fortsätta och ytterligare effektivera denna verksamhet, och vi kommer att beakta i synnerhet de små och medelstora teknologiföretagens behov.

Ett centralt tema för den finanspolitiska debatten i Indien har under den senaste tiden varit avbrottet i tillväxten och orsakerna till det. Jag går här inte in på de argument som gäller en fortsättning och effektivering av reformpolitiken. Däremot förtjänar en av de mest brännande bromsande faktorerna inom den indiska ekonomin, nämligen den bristfälliga infrastrukturen, stor uppmärksamhet också på denna konferens.

Det är faktiskt, som man numera så ofta hör påpekas också inom den indiska regeringen och industrin, så att infrastrukturen alltid kommer först. Utan energi finns det ingen industriell produktion, utan telekommunikation finns det inget effektivt fungerande näringsliv och utan tillräcklig hamn- och transportkapacitet blir importen och exporten flaskhalsar i utvecklingen. Just detta är områden där finländska företag har särskild teknologisk styrka och där de kan erbjuda högklassiga och internationellt sett konkurrenskraftiga produkter och system.

Ett svårt klimat och en energiintensiv industri har tvingat Finland att utveckla exceptionellt effektiva system för energiproduktion och energiöverföring. Eftersom vi dessutom producerar huvuddelen av den energi vi förbrukar med importerade bränslen, har vi alltid fäst stor vikt vid en hög verkningsgrad och energisparande.

Finlands energiproduktion är mångsidig, och vi finländare har därför sakkunskap och erfarenhet i fråga om allt från dieselkraftverk som snabbt skall tas i bruk till tunga avgöranden om den grundläggande energiproduktionen.

Finland tillhör i dag de ledande länderna när det gäller forskning och industriell utveckling inom telekommunikationssektorn. Ett finländskt företag hör till världens största och mest dynamiska industriella aktörer i branschen. Särskilt starkt är vårt kunnande inom mobiltelefonsektorn, där utvecklingen går snabbt. Våra företag inte bara levererar utrustning och system, utan de deltar också med framgång i operatörsverksamhet i många länder. Dessutom levererar många små och medelstora finländska företag insatsvaror till hela telekommunikationssektorn.

Vårt stora beroende av utrikeshandeln och de svåra transportförhållandena har gjort det nödvändigt för oss med en synnerligen långtgående utveckling av teknologi som anknyter till hamnar och lasthantering. Det är en stor överraskning t.o.m. för många finländare när de märker hur betydande andelar på världsmarknaden våra företag har lyckats erövra inom denna bransch.

Skogssektorn utgör en sådan del av ekonomin och industrin där Indiens utvecklingsbehov och Finlands industriella och teknologiska kunnande möts särskilt väl. Genom sin ekonomiska tillväxt och större öppenhet kommer Indien under de närmaste åren att möta allt större utmaningar inom detta område. Tillgången till inhemska råvaror kräver omfattande och djupgående åtgärder för en effektiv skötsel av Indiens skogstillgångar och en utökning av dessa tillgångar. Å andra sidan förutsätter den utländska konkurrensen en kraftig höjning av den ekonomiska och teknologiska prestationsförmågan inom den indiska träförädlingsindustrin. Allt detta måste dessutom ske på ett sätt som skyddar miljön och dess mångfald och främjar den sociala utvecklingen.

Som världens ledande skogsbruks- och skogsindustriland kan Finland vara en nyttig samarbetspartner för Indien i denna viktiga och omfattande uppgift. Eftersom vårt kunnande täcker hela skogssektorn och våra erfarenheter omspänner hela världen, kan också vårt samarbete med Indien anta många former. Det kan sträcka sig från vittgående planeringsuppgifter som omfattar hela skogssektorn till leverans av utrustning och anläggningar samt investeringar i indisk skogsindustri.

Under mitt besök i Indien åtföljs jag av en inflytelserik och stor delegation med representanter för det finländska näringslivet. Detta är ett klart bevis på det starka finländska intresset för den växande indiska marknaden. Medlemmarna i delegationen kommer under dagens lopp att närmare presentera den finländska industrins viktigaste kluster och möjligheterna till samarbete med det indiska företagsfältet.

Den finländska regeringen är för sin del beredd att stöda ett ökat handels- och ekonomisamarbete med Indien. Jag är övertygad om att de indiska myndigheterna ställer sig lika positiva till detta mål, som gagnar båda parter.

Tack så mycket.