Översättning 

Öppnandet av Finska Befolkningsförbundets "Hemmets vecka", Riksdagen den 23 september 1996

Fru Eeva Ahtisaaris öppningsanförande och överlämnandet av priset "En tjuvtitt på framtiden"

Millenieskiftet står för dörren - en händelse som upplevts endast en gång tidigare i västerlandets historia. Även om förväntningarna är höga, verkar det som 1900-talet sista år skulle präglas av en tilltagande rädsla, osäkerhet, oordning och otrygghet. Forskarna talar om "risksamhället", som präglas av en känsla av individuell och kollektiv panik och ökad medvetenhet om risker och katastrofer.

Temat för "Hemmets vecka" ("Kodin viikko") är denna gång "Osäkerhet är en del av livet". Befolkningsförbundet (Väestöliitto) betonar med sitt val av tema att man tror att tidens anda kommer att präglas av medvetenheten om att ingenting är bestående eller oföränderligt. Vi är tvungna att leva under trycket från många motstridiga faktorer, utan klar uppfattning om framtidens riktning. Osäkerheten avspeglar sig också i vår uppfattning om vår nationella identitet: vi är tvungna att reflektera över om den finska kulturen skall bestå i den föränderliga världen.

Osäkerheten skapas av yttre faktorer, upplösingen av gamla politiska, kulturella och ekonomiska strukturer och arbetslösheten. Det verkar också som om osäkerheten skulle öka i familjerna, på arbetsplatsen och i skolorna. Arbetet har förändrats, tillfälliga anställnignar och projekt har mer och mer ersatt fasta anställningsförhållanden. Ålder och yrkeserfarenhet är inte längre värden i sig. Konkurrensen om arbetsplatserna är hård. Stress och utmattning är vanliga symtom på arbetsplatserna. Också skolorna lever under trycket från ständiga förändringskrav.

Är situationen ny och unik? En närmare titt på historien visar att en ökad förmåga att tåla osäkerhet har hört till finländarnas vardagsliv under de senaste hundra åren. Vi har både som nation och som familjer och individer varit tvungna att anpassa oss till snabba och våldsamma förändringar. Tunga krig och återuppbyggnadsperioder, tvära svängningar mellan högkonjunkturer och lågkonjunkturer, många behärskade och obehärskade strukturförändringar, samhällets snabba moderniseringsprocess samt den omfattande flyttningsrörelsen inom landet har satt sina spår hos varje finländare.

Osäkerheten har också varit vår styrka. Flera kulturforskare betonar att finländarna alltid har samlat sina krafter och blivit starkare när en yttre fara eller osäkerhetsfaktor har hotat. Flera undersökningar som mätt finländarnas attityder har under den senaste tiden visat att den finländska identiteten alltjämt är starkt knuten till vår statliga och psykologiska självständighet, landets försvar, respekten för arbete och utbildning vid sidan om de värden som närheten till naturen och skogen representerar.

I dag finns det alltså skäl att fråga om vi måste acceptera osäkerheten som en bestående grund för vårt liv? Var kan man finna trygghet och en mening med livet under en brytningstid? Det är symtomatiskt att vi igen intresserar oss för hemmets roll, familjen och släkten. Den ökade sociala osäkerheten leder till att familjen och släkten upplever en ny renässans. Vi behöver en känsla av kontinuitet och ett tryggt samhälle, som vi kan fästa oss vid. Familjens betydelse som traditionsbärare framhävs igen.

Familjernas osäkra utkomst har direkt effekt på barnen och ungdomarna. Barnet är den svagaste länken i kedjan och visar de första symtomen. Många barn och unga hotas i dag av att få sina vingar avklippta. Arbetslöshet och ekonomiska problem skapar oro i alltför många hem. Många familjer har det mycket kärvt. Oron för hur man skall klara sig kastar en skugga över många barns och ungas liv. Ett stressat familjeliv, den knappa gemensamma tiden och dålig interaktion i familjen kan vara problem också i familjer där bägge föräldrarna arbetar utanför hemmet.

Även om framtiden ibland ter sig dyster och till och med hopplös, är det vi vuxna och föräldrar som måste uppmuntra, fostra och ingjuta framtidstro i ungdomarna. Familjen, ett gott hem och känslan att tillhöra en kedja av generationer kan när de är som bäst skapa grunden för en sådan djup kärlek, ömhet, omsorg och glädjerik samvaro som ingen inrättning kan erbjuda. Familjens styrka har legat i förmågan att anpassa sig efter de förhållanden som samhället skapar.

Förutom familjen talas det i dag om utvidgat föräldraskap. Varje vuxen är en viktig förebild. Barn har ett behov av att höra ihop med och fästa sig vid vuxna människor och ett hem. Barn behöver god omvårdnad, uppfostran och vuxna som bryr sig om dem. Grunden för uppväxten är förtroende för de vuxna. Det är grogrunden för tillförsikt inför framtiden.

När samhällets strukturer håller på att lösas upp behövs medborgarnas egna initiativ. Finländarnas styrka har varit att man också under osäkra tider har kunnat utnyttja människans egna naturliga styrka och vilja att klara sig. Målet för Befolkningsförbundets "Hemmets vecka" är att främja den andliga och matriella välfärden i hemmen och familjerna. Nyckelorden är egna initiativ, att hjälpa andra och att öka förståelsen mellan generationerna.

Befolkningsförbundet avstod 1992 från ansvaret att arrangera utdelningen av och föreslå mottagare till Finlands Vita Ros ordens medalj av I klass, som ges till förtjänta mödrar på mors dag. Förbundet vill dock fortsätta att belöna personer som arbetar för hemmets och familjens väl. Därför utvecklades ett pris som betonar föräldraskap och ansvar i vidare bemärkelse kallat "En tjuvtitt på framtiden" ("Tirkistys tulevaisuuteen"). Priset delas ut årligen för nyskapande arbete för barnens och familjernas väl.

År 1996 har Befolkningsförbundets styrelse valt att ge priset till föreningen "Bra vardag" ("Hyvä Arki r.y.") från Esbo.

Föreningen grundades 1990 för att stöda människor så att de klarar vardagens problem. Föreningen har med sin verksamhet visat att en enskild människa direkt och på eget initiativ kan ta ansvar för sina närmaste. "Bra vardag" vill förbättra vardagen genom att främst rikta sin verksamhet till de som inte har ett avlönat arbete, arbetslösa, pensionärer, hemmamammor, studerande, personer med nedsatt funktionsförmåga och barn.

Föreningen upprätthåller två lunchrestauranger. Den tar emot och förmedlar arbetsuppdrag och ordnar aktiviteter. Den erbjuder plats och möjlighet att delta i studiecirklar och hobbyverksamhet. "Bra vardag" beskriver sig själv som ett "ett allaktivitetshus för gott humör" med låga trösklar som blir lägre för varje gång man deltar i verksamheten.

Jag ber att får överräcka priset till föreningens styrelseordförande Raija-Liisa Leinonen och ledarna Arja Dolgov och Helena Korhonen.