Översättning  

FRU EEVA AHTISAARIS ANFÖRANDE VID OFFENTLIGGÖRANDET AV ÅRETS MUSEIBOK I ÅBO 18.10.1996

Museerna är mänsklighetens minne. Så har vi experter inom museibranschen och upplysta museibesökare vant oss vid att tänka. I praktiken tycks det som om världen omkring oss skulle förändras i allt snabbare takt - vi lever i ett permanent tillstånd av förändring. Det kollektiva och enskilda minnet utsätts hela tiden för påfrestningar i denna förändringarnas tid. Bekanta, stabila och gamla strukturer samt de mentaliteter som upprätthållit dem har blivit historia inför våra ögon. Finländarna måste uthärda den osäkerhet som i allt högre grad styr deras liv.

Hur framträder museernas uppgift mot denna bakgrund? Utvecklingen tycks vara tudelad. Vår historia och våra traditioner ger oss tröst och moraliskt stöd i en tid när framtiden ter sig osäker och oplanerad. Museet symboliserar stabilitet och kontinuitet. I bästa fall fungerar museerna som en slags rastplatser som erbjuder upplevelser från det förgångna i en lugn miljö.

Till vår tidsålders anda hör att människor vill lära känna sin bakgrund och sitt kulturarv. Grunden för museeiverksamheten skapas sålunda utgående från samhällets behov och de behov som präglar den tid vi lever i. Museet skall i bästa fall förmedla och tolka kunskap om sitt samhälles historia utgående från de frågor som i dag är aktuella.

En viktig uppgift för museerna i vårt land har varit att spegla den nationella identiteten och den för det finländska folket specifika naturen. Detta gjorde att det redan tidigt ställdes höga etiska och yrkesmässiga krav på det finländska museiarbetet: museerna skulle samtidigt både stärka den nationella identiteten och utöka sina samlingar samt främja forskning på hög nivå.

Under de senaste 40 åren har museiverksamheten genomgått verkligt stora förändringar - jag upplevde det själv konkret när jag under senare hälften av 1960-talet arbetade som hembygdssekreterare i Esbo och omorganisatör vid Glims museum.

Museernas antal har mångdubblats och intresset för historia ökat. Yrkeskårens sammansättning inom museibranschen har förändrats samtidigt som museerna har specialiserat sig på vissa områden och gått in för att betona kundservice.

I dag förväntas det att museerna har en modigare och fördomsfriare inställning till sin verksamhet samt att deras utställningar är mer visuella och tilltalande i informativt avseende. Museets uppgift är att tillfredsställa det finländska folkets ökade behov av fritidssysselsättning samt att svara på de utmaningar som följer av att den allmänna utbildnings- och bildningsnivån har stigit. Vid förmedlingen av information har man i allt större utsträckning gått in för att utnyttja dagens teknik, dataprogram, optiska skivor och annan teknisk utrustning med vilkas hjälp besökaren kan bege sig ut på äventyr i kunskapens värld.

Förutom en innehållsmässig förnyelse av museiverksamheten har lågkonjunkturen och internationella förebilder tillfört verksamheten resultatansvar och kommersialism. Flera museibutiker har öppnats i Finland på 1990-talet. Många av dem är pretentiöst och originellt konstruerade och av hög kvalitet. Trenden är mycket positiv. Jag måste erkänna att jag själv är en vän av museibutiker eftersom jag tycker om gåvor som har en egen historia. Under mina år i New York köpte jag alltid gåvor och souvenirer till Finland i butikerna i Metropolitan Museum of Art eller Museum of Modern Art. En vacker scarf, en brosch, ett paraply, en pappersservett eller ett bokmärke gläder både en själv och ens vänner.

Vid sidan av de nya produkterna har de gamla överlevarna - museiboken och utställningsguiden - visat sig vara synnerligen livskraftiga, vilket man kan sluta sig till på basis av årets tävling Årets museibok. Många böcker förmedlar en äkta skaparglädje och entusiasm samt en kärlek till museet och dess samlingar. De böcker som blivit utvalda till tävlingen var utan undantag visuellt tilltalande, särpräglat eleganta, informativa och ändamålsenliga. Det var en mycket glädjande upplevelse att få bekanta sig med böckerna.

Till vinnare i tävlingen utsågs Borgå museums 100-årspublikation Porvoon museon Aarteita/Skatter i Borgå museum, som redigerats av museets chef Marketta Tamminen. Boken ger intryck av att vara harmonisk, innehållsmässigt stabil och lättillgänglig. Boken skildrar 60 föremål som ingår i samlingarna i detta museum som är ett av de äldsta kulturhistoriska museerna i Finland. Genom att man i boken koncentrerat sig på enskilda, äkta föremål har man på ett fräscht sätt återgått till urkällan till museiideologin. De "historier" och anekdoter som föremålen berättar skildrar deras tid, skapare, användare och ägare på ett vackert sätt som ger liv åt historien.