Republikens President Martti Ahtisaaris tal vid Sveriges regerings lunch den 14 april 1994

Herr Statsminister,

Jag tackar Er varmt för de vänliga ord Ni riktat till mig och min maka. Denna fest liksom övriga evenemang under vårt besök förtäljer om de nära och oproblematiska relationer, som råder mellan våra länder. Vi har inget behov att särskilt poängtera detta, för det är en del av oss själva, det tillhör vår livsstil.

De omvälvningarna i Europa under de senaste åren har ytterligare understrukit Finlands och Sveriges samhörighet. I Europa efter det kalla kriget har våra länder en i mångt likadan ställning. Det framgår bl.a. därav, att vår bedömning gång efter annan är mycket likartad i de mest skiftande internationella ärenden. Våra åsikter behöver inte jämkas ihop, eftersom de fundamentalt står på samma grund. Bl.a. därför är det naturligt, att bägge länderna nyss kunnat avsluta sina förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen.

Vår närmiljö befinner fortfarande i omvandling. I positiv bemärkelse noterar vi här den nya gemenskapskänsla, som uppstått kring östersjöområdet. Detta håller ånyo på att växa fram till en fungerande helhet, som kan bidra med mycket till hela kontinentens utveckling. "Mare balticum" är i allt större utsträckning ett "mare nostrum", vårt eget hav, som inte skiljer åt utan förenar folken, som bor längs dess stränder.

I denna krets finner vi mycket av den fristående nordeuropeiskheten, som börjar dana den expanderande Europeiska unionen och inverka på utvecklingen i hela vår världsdel. Många förväntningar ställs i detta avseende på Finland och Sverige. Särskilt angelägen är vår insats för byggandet av ett Europa, som inte låter nya gränsdragningar uppstå i stället för de gamla.

Vi vill ha med de baltiska staterna i det europeiska samarbetet, som blir allt tätare. Vi vill dessutom säkerställa, att Ryssland känner sig som en del av den europeiska helheten. Östersjöområdet lämpar sig alldeles särskilt väl för att befrämja dialogen och samarbetet med Ryssland.

Det är inte blott jag, Herr Statsminister, som högst positivt har noterat Er egen personliga insats för uppbyggandet av kontakterna kring Östersjön. Ni har gett ett utomordentligt exempel på hur ett klokt agerande nordiskt land kan inverka på utvecklingen i sitt eget närområde så att det kommer områdets alla stater till godo.

I historiska återblickar har havet alltid förenat Finland och Sverige. Förr oss finländare betyder europeiskheten en rik nordiskhet. Därur öser vi kraft och utformar vår egen vision om vilket slags Europa vi vill komma in i. Också i detta avseende är jag övertygad om att finländares och svenskarnas strävanden och förhoppningar påminner mycket om varandra.