Republikens president Martti Ahtisaaris tal vid en festsupé i Tallinn

den 31 maj 1994

Herr republikens president,

Fru Meri,

Mina damer och herrar,

Varmt tack för att jag blivit inviterad till detta statsbesök i

Tallinn, där försommaren är som allra vackrast. Det mottagande

som kommit oss till del har varit just så varmt som det kan

vara bara när ens närmaste granne och broderfolk önskar en

välkommen.

Vårt besök är historiskt. Nästan sju decennier har förflutit

sedan Finlands president senast avlade statsbesök här. Min

ärade föregångare Mauno Koivisto avlade som första utländska

statschef ett arbetsbesök här för två år sedan, kort efter att

Estland återvunnit sin självständighet. För mig personligen var

det självklart att besöka Estland genast i början av min

ämbetsperiod.

Finland och finländarna glömde inte sitt broderfolk söder om

Finska viken ens under de svåra åren i Estlands historia. De

akademiska kretsarna och många konstnärer stod i kontakt både

med utomlands bosatta ester och direkt med Estland. En viktig

vattendelare var president Urho Kekkonens besök i Dorpat våren

1964. I ett föredrag på universitetet i Dorpat lovordade han,

på det estniska språket, den estniska andliga odlingen. När han

skildrade den kamp som den estnisktalande intelligentian förde

i slutet av 1800-talet, innehöll hans formuleringar en symbolik

som i dag känns skakande aktuell: Det känns förunderligt att

föreställa sig och veta hur mycket de lyckades åstadkomma, hur

de genom sina skrifter och sin verksamhet lyfte fram det

estniska folket. Omständigheterna var oerhört svåra, men tack

vare detta fåtal ester från folkets djupa led som fått skol-

och universitetsutbildning kunde nytt liv födas, det unga

estniska Estland.

Ni, herr president, är själv en av företrädarna för den okuv-

liga estniska bildade klass som både genom skrifter och annan

verksamhet sett till att Estland funnits i omvärldens och

framför allt finländarnas medvetande både vid tiden för Kekko-

nens föredrag och därefter. Under svåra omständigheter var Ni

med om att lägga grunden för det nya livskraftiga Estland som

reste sig ur det kalla krigets ruiner.

Esternas målmedvetenhet och snabbhet när det gällde att refor-

mera landets samhällsekonomi och de statliga institutionerna

har renderat Estland odelad respekt ute i världen och därmed en

exceptionellt aktad ställning bland de stater som nyligen

blivit fria. Estland får, också från Finland, ett omfattande

internationellt stöd i sina strävanden att stärka landets

suveränitet. Vår förhoppning är att de främmande trupperna i

Estland, i enlighet med KSSE:s godkännande, skall ha lämnat

landet före utgången av augusti.

Det är förenligt med hela Europas intresse att goda relationer

mellan de självständiga baltiska länderna och Ryssland skall

kunna etableras så snart som möjligt. Om de främmande trupperna

dras bort och om man kan enas om de andra öppna frågorna -

vilket redan har skett i fråga om Lettland och Litauen -

främjas uppnåendet av detta mål i avgörande grad. Ett brett

samarbete och umgänge mellan länderna i Östersjöområdet vore

till gagn för hela Nordeuropas säkerhet.

Herr president

Bron över Finska viken har aldrig brustit sedan den byggdes på

1800-talet. Den direkta kontakten mellan finländarna och

esterna blev på nytt och i snabb takt livligare på 1960-talet.

Detta skedde i form av bl.a. kulturutbyte, kontakter på organi-

sationsnivå och turistkontakter mellan finländare och ester.

Televisionen förmedlade kunskaper, kultur och underhållning

över Finska viken. Bron mellan Finland och Estland visade sig

stark när frihetens vindar började blåsa i Estland.

Samarbetet mellan myndigheterna i Finland och Estland var redan

jämförelsevis långt utvecklat när Estland återfick sin själv-

ständighet. Inom framför allt miljövården, lantbruket, trafiken

och utbildningen hade omfattande samarbetsprojekt redan in-

letts. I och med Estlands självständighet har detta samarbete

ökat explosionsartat: i dag kan man konstatera att alla sekto-

rer inom samhällslivet kännetecknas av fruktbart samarbete och

växelverkan över Finska viken. Bron mellan Finland och Estland

är i dag starkare än någonsin.

Handeln mellan våra länder har under de senaste åren ökat i

snabb takt och denna utveckling förefaller att fortsätta.

Handeln med Estland innebär möjligheter som knappast någon hade

kunnat förutse. Finland är redan tredje året i följd på första

plats i Estlands utrikeshandelsstatistik. Mot bakgrunden av att

vår andel i sammanhanget är ca en tredjedel och att handelsut-

bytet är jämförelsevis mångsidigt, kan man konstatera att

framtiden bådar gott.

När det gäller direkta investeringar i estniska företag ligger

Finland på andra plats, efter Sverige. I fråga om antalet

samföretag ligger Finland på en klar första plats. I samband

med den privatisering av industriföretag som redan i omkring

ett års tid pågått intensivt i Estland har många finländska

företagare gått in för att utveckla produktionen i Estland.

Vetenskapen och konsten har traditionellt haft en särställning

i utbytet mellan Finland och Estland och detta gäller i dag som

är. För att denna tradition skall kunna tryggas också i fram-

tiden invigdes Finlands Estlandsinstitut i Tallinn i mars detta

år. Institutet har dessutom en byrå i universitetsstaden

Dorpat. Institutet har raskt och entusiastiskt inlett sin

verksamhet, och i dess regi har redan under de första månaderna

många kända företrädare för kulturlivet i Finland besökt

Estland.

Herr president,

Fru Meri,

Mina damer och herrar,

Låt mig än en gång tacka för den storartade gästfrihet som har

kommit oss till del här i Tallinn. Jag är mycket tacksam över

att mitt program har inrymt rikligt med tid för diskussioner.

Jag hoppas att vi i morgon, när vi besöker Dorpat, en av

Nordeuropas äldsta universitetsstäder, kan fortsätta att

diskutera under mera inofficiella former.

Jag ber att få utbringa en skål för Estland och det estniska

folket, för broderskapet mellan Finland och Estland samt för Er

personliga lycka och välgång.