PRESIDENTVALEN 1919–2000



Valår, valsätt och särdrag i
valförfarandet


Presidentkandidater och personer som fått röster i valet


Omröstningar och kandidaternas röstetal

   

I

II

III

1) 1919: Riksdagen valde med stöd av övergångsbestämmelsen i 94 § regeringsformen för en ämbetsperiod på sex år.

Ståhlberg

Mannerheim

Relander

Tanner

143

50

1

1

   

2) 1925: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två av de sex partier som ställt upp elektorskandidater utsåg ingen egen presidentkandidat.

Relander

Ryti

Suolahti

Väisänen

Tanner

Söderholm

69

33

68

16

79

35

97

104

80

16

2

172

109

3) 1931: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två av de sex partier som ställt upp elektorskandidater utsåg ingen egen presidentkandidat.

Svinhufvud

Ståhlberg

Kallio

Tanner

88

58

64

90

98

149

53

151

149

4) 1937: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två av de sex partier som ställt upp elektorskandidater hade en gemensam presidentkandidat. Ett parti utsåg ingen egen presidentkandidat.

Kallio

Svinhufvud

Ståhlberg

56

94

150

177

104

19

 

5) 1940: Sedan president Kallio avgått förrättade 1937 års elektorer valet för återstoden av Kallios ämbetsperiod. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft.

Ryti

Helo

Kivimäki

Svinhufvud

288

4

1

1

   

6) 1943: Valet förrättades av 1937 års elektorer för en ämbetsperiod på sex år. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft.

Ryti

Kotilainen

269

4

   

7) 1944: President Ryti avgick. Riksdagen stiftade en undantagslag genom vilken Mannerheim förordnades till president för en ämbetsperiod på sex år. Finland ingick ett vapenstilleståndsavtal med Sovjetunionen. Krigsoperationer inleddes mot tyskarna. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft.

       
8) 1946: President Mannerheim avgick. Riksdagen stiftade en undantagslag som bemyndigade den att välja president för återstoden av Mannerheims ämbetsperiod. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft. Vid valet i riksdagen fick Paasikivi 159 och Ståhlberg 14 röster.        
9) 1950: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Tre partier hade en gemensam presidentkandidat. Ett parti utsåg ingen egen presidentkandidat.

Paasikivi

Pekkala

Kekkonen

171

67

62

   

10) 1956: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Alla partier utsåg en egen presidentkandidat.



1) Paasikivi var inte officiellt uppställd som kandidat. I den andra omgången fick han 84 röster och den egentliga kandidaten, Tuomioja, inte en enda.

Kekkonen

Fagerholm

Tuomioja/Paasikivi

Kilpi

Törngren

Rydman

88

72

57

56

20

7

102

114

84 1)

151

149

11) 1962: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Tre partier utsåg en gemensam presidentkandidat, men valförbundet sprack före valet. Ett parti uppgav inte sin presidentkandidat, och tre partier utsåg alla en egen presidentkandidat. Notkrisen hösten 1961.

Kekkonen

Aitio

Paasio

Skog

199

62

37

2

   
12) 1968: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Fyra partier hade en gemensam presidentkandidat, två hade sin egen kandidat och ett utsåg inte sin kandidat i förväg.

Kekkonen

Virkkunen

Vennamo

201

66

33

   
13) 1973: Riksdagen stiftade en undantagslag genom vilken president Kekkonens ämbetsperiod förlängdes med fyra år till 1978 (170 röster för lagförslaget, 28 mot, 1 blank).
       
14) 1978: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Sex partier hade en gemensam presidentkandidat och tre partier hade alla en egen. Alla kandidater utsågs före elektorsvalet.

Kekkonen

Westerholm

Vennamo

Salonen

259

25

10

6

   
15) 1982: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år (nu 301 elektorer). President Kekkonen avgick före ämbetsperiodens slut på grund av sjukdom. Åtta partier utsåg en egen presidentkandidat i förväg. Två partiers elektorskandidater stödde ett annat partis presidentkandidat.

Koivisto

Holkeri

Virolainen

Kivistö

Jansson

Sipilä

Vennamo

Westerholm

145

58

53

32

11

1

1

0

167

58

53

11

11

1

0

0

 
16) 1988: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två partier hade en gemensam kandidat, och tre hade alla en egen. Enligt det nya valsätt som trädde i kraft 1987 valdes presidenten genom direkt folkval bland de kandidater som hade utsetts officiellt. Den kandidat blev vald som av de avgivna rösterna hade fått minst 50 % + 1 röst. Om ingen uppnådde detta röstetal förrättades valet av de elektorer som hade valts samtidigt. Ingen kandidat fick tillräcklig majoritet i det direkta valet.

Koivisto

Väyrynen

Holkeri

Kivistö

144

68

63

26

189

68

18

26

 

17) 1994: För första gången valdes presidenten för en ämbetsperiod på sex år genom direkt folkval i två omgångar. I den första omgången var kandidaterna elva: sju hade utsetts av partierna och fyra av valmansföreningar (nedan valmf) bestående av röstberättigade personer.
Resultatet i den första omgången, 16.1.1994:

Kandidat

Röstetal

% av de avgivna rösterna

Martti Ahtisaari (SDP)

Elisabeth Rehn (SFP)

Paavo Väyrynen (CENT)

Raimo Ilaskivi (SAML)

Keijo Korhonen (VALMF)

Claes Andersson (VÄNST)

Pertti Virtanen (VALMF)

Eeva Kuuskoski (VALMF)

Toimi Kankaanniemi (KRIST)

Sulo Aittoniemi (FLP)

Pekka Tiainen (VALMF)

828 038

702 211

623 415

485 035

186 936

122 820

95 650

82 453

31 453

30 622

7 320

25,9 %

22,0 %

19,5 %

15,2 %

5,8 %

3,8 %

3,0 %

2,6 %

1,0 %

1,0 %

0,2 %

Röster sammanlagt

3 195 953 dvs.

78,4 % av de röstberättigade

I den första omgången fick ingen av kandidaterna tillräcklig majoritet (50 % + 1 röst av de avgivna rösterna).

Resultatet i den andra omgången, 6.2.1994:

Kandidat

Röstetal

% av de avgivna rösterna

Martti Ahtisaari

1 723 273

53,9 %

Elisabet Rehn

1 476 506

46,6 %

Röster sammanlagt

3 199 779 dvs.

78,7 % av de röstberättigade



18)2000: Presidenten valdes för en ämbetsperiod på sex år genom direkt folkval i två omgångar. I den första omgången
var kandidaterna sju.



Resultatet i den första omgången, 16.1.2000:

Kandidat

Röstetal

% av de avgivna rösterna

Tarja Halonen (SDP)

Esko Aho (CENT)

Riitta Uosukainen (SAML)

Elisabeth Rehn (SFP)

Heidi Hautala (GRÖNA)

Ilkka Hakalehto (SAF)

Risto Kuisma (REF)

1224063

1051123

391852

241739

100731

31362

16919

40,0 %

34,4

12,8 %

7,9 %

3,3 %

1,0 %

0,6 %

Röster sammanlagt

3 057789 dvs.

76,9 %
av de röstberättigade

I den första omgången fick ingen av kandidaterna tillräcklig majoritet (50 % + 1 röst av de avgivna rösterna).

Resultatet i den andra omgången, 6.2.2000:

Kandidat

Röstetal

% av de avgivna rösterna

Tarja Halonen


Esko Aho

1 644 532

1 540 803

51,6 %

48,4 %

Röster sammanlagt

3 185 335

80,2 % av de röstberättigade

 

Takaisin presidentti-instituution pääsivulle


takaisin
Takaisin alkuun alkuun