Gå direkt till innehållet

Republikens president Sauli Niinistös nyårstal 1.1.2014 - Republiken Finlands president

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 1.1.2014

Republikens president Sauli Niinistös nyårstal 1.1.2014

Medborgare,

Under det gångna året har jag träffat statschefer på olika håll i världen, och er finländare på olika håll i vårt land. Varje möte och varje samtal har gett mig ny insikt om Finlands plats i världen – och i synnerhet om vart Finland är på väg.

De globala förändringarna innebär en ständig utmaning, och tidvis ruskar de om oss ordentligt. Därför måste vi ständigt ställa oss nya frågor, och ifrågasätta vedertagna teser. Vart leder omfördelningen av makten, vem kommer att ha tillgång till mat och vatten, varifrån tar vi råvarorna i framtiden? Hur skulle vi kunna lindra det mänskliga lidandet och lösa konflikter? Tragedin i Syrien fortsätter och i Mellersta Afrika råder det nöd, men vi får inte bli likgiltiga och bara konstatera detta.

Vår utrikespolitik dryftades på ett nytt sätt på Gullranda senaste sommar. Det var en uppfriskande diskussion. Men mest belönande var, att man fann tålamod att höra – och verkligen lyssna – vad de andra hade att säga. Det förväntar jag mig också i framtiden. Den svåraste frågan är nämligen ännu obesvarad: hur kan världen – och Finland – agera på ett hållbart sätt när det gäller miljön, samhället och ekonomin?

Medborgare,

Nästa sommar kommer det att ha förflutit hundra år sedan första världskriget bröt ut. Konflikten som härjade i fyra år krävde miljontals offer och drog om gränserna i vår världsdel. Ur denna härd föddes också det självständiga Finland. I en tid av globala förändringar räckte våra krafter till för att uppnå frihet. Vi har skäl att minnas vår historia. Finland har alltid varit en del av Europa. Vårt öde är förbundet med Europas.

Också i år bygger Europa för framtiden. På våren hålls Europas parlamentsval.

En mycket erfaren europeisk statsmans uppfattning om Europeiska unionen har fastnat i mitt minne: ”Unionen bör vara ärlig, helt enkelt bara ärlig”.

Vi måste vara ärliga om varför EU finns till. Man måste komma ihåg att fred, demokratiska värderingar och välfärd – det vill säga stabilitet och frihet i människans liv – är unionens hårda kärna. Denna kärna måste vi värna om. Den får inte hamna i skuggan av ett massivt förvaltningsmaskineri eller enskilda medlemsländers särskilda intressen.

När det gäller euron har man flera gånger sagt att det värsta är över, tills det värre igen har återvänt. Men man har också förkunnat, att allt kommer att gå förlorat, även om ansvarsförbindelser som man ingått inte förfallit. Ännu har man inte vunnit, men inte heller förlorat.

För att lösa situationen har det å ena sidan föreslagits en kännbar intensifiering av den gemensamma ekonomiska politiken och å andra sidan ett ökat gemensamt ansvar. Båda är stora frågor. Man bör också förstå att en struktur som bygger på ett övergripande gemensamt ansvar är en extrem form av federalism.

Många har, precis som jag, tänkt hur mycket skulle man ha undgått om man hade följt den ursprungliga stabilitets- och tillväxtpakten. Den blir nu den tredje stora frågan. Hur kan man försäkra sig om, att nuvarande och kommande regeringar iakttar det som avtalats eller kommer att avtalas? Finland har poängterat en attityd, enligt vilken vi själva sköter vår ekonomi. Så är det bra att göra också i framtiden.

Finland har också på ett förtjänstfullt sätt betonat att kreditgivarna har ett ansvar. Marknadskrafterna bör känna ett ansvar, då kommer de samtidigt att se till att avtalen efterföljs.

Också vi finländare bör vara ärliga. Det är också jag; den europeiska vägen är vår väg. Den är Finlands väg. Men vi bör ha en klar uppfattning om – och också påverka det – vart vägen bär.

Vårens EU-val handlar ingalunda bara om Europapolitik, vid valen utstakas också Finlands framtid. Därför vill jag uppmuntra till ärlig diskussion.

Diskussion är också en garanti för demokrati. Vid riksmötets öppnande i våras sade jag att om man i en demokrati främjar sin sak genom att använda våld, i ord eller handling, är detta våld riktat mot alla. Det budskapet är fortfarande aktuellt, och jag vill nu ytterligare betona detta. Man främjar inte demokrati genom att dölja sig bakom en mask. I en demokrati finns det kanaler där man kan få sin röst hörd. Och de kanalerna når fram.

Medborgare,

Vi ser omkring oss en värld där rikedomen håller på att fördelas och koncentreras på ett nytt sätt. Det innebär, att det visserligen finns färre människor som svälter, men att fåtalets överflöd samtidigt har nått helt nya proportioner. Det har också uppstått en ny medelklass på många håll där det tidigare saknats en sådan. Denna utveckling har ökat tillväxten och stabiliserat många samhällen.

Vi har hittills trott, att strävandet efter ny välfärd kan göras utan avkall på vår välfärd. Förändringen har ingalunda avstannat här – vid en nivå som är rätt fördelaktig för oss. Förändringen fortsätter. Och det finns ingen som kan garantera, att vi ens får behålla den välfärd vi är vana vid. De gamla medelklasserna har ställts inför ny konkurrens. Alla västländer, också Finland, måste nu möta detta tryck.

Samtidigt lever vi i en tid av en kraftig teknologisk revolution. Många välbekanta arbetsuppgifter upphör, yrken försvinner. I Finland märks detta som en brytningstid inom industrin – som samarbetsförhandlingar och uppsägningar. Men det är värt att beakta att det samtidigt uppstår helt nya yrken och nya möjligheter. Visst ska vi ta vara på dem också!

Bästa åhörare,

Vi böjer oss inte i lätt bris, och bryts inte heller i snålblåst. Även i denna föränderliga värld har Finland tydliga starka sidor. Vi står på en stabil grund – vi har en välutbildad befolkning som förlitar sig på demokratin, rättsstaten och jämställdheten. Vårt samhälle är inte utan skavanker, men står fortfarande stadigt.

Vi bör nu vakna till insikt. Vi måste modigt blicka framåt. Det krävs beslut. Vi måste skapa nytt, men också riva ner en del gammalt, även sådant som vi trodde var bestående. Vi litar fortfarande på varandra och på oss själva. Med stöd av denna tillit kan vi sträva efter något nytt.

Finland har alltid klarat sig under press. Vi har samlat våra krafter och siktat framåt. Finland behöver var och en, såväl de som är födda här, som de som flyttat hit. Alla har något att ge.

Medborgare,

För några dagar sedan såg jag ett tv-program om HelsingforsMissionen. En replik som alldeles särskilt fastnade i minnet var följande: vi har nog alla så mycket tid, att vi som grannar, bekanta eller annars hinner fråga, hur mår du, kan jag hjälpa med något?

Låt oss visa vänlighet, medmänsklighet och kamratskap ännu mera beredvilligt än tidigare! Tillsammans är vi Finlands nya vägvisare.

Jag vill önska er alla ett gott nytt år och Guds välsignelse!

 

Skriv ut
Detta dokument

Uppdaterat 31.12.2013

© Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi